Allmänt, Bloggande, Funderingar, Identitetssökande, Information, Kreativitet, Lista, Min YouTubekanal, Musik, Sång, Skoj, Youtube

10 saker ni förmodligen inte visste om mig

Fredag! Och dag två i utmaningen #30bloggämnen. Tio saker ni förmodligen inte visste om mig är ämnet. Mina vänner vet ju säkert största delen av de här grejerna, men jag har utgått ifrån okända bloggläsare när jag skrivit det här. Så, here we go!

När jag är väldigt orolig över framtiden läser jag mycket horoskop. Jag tror egentligen inte på sånt, men när det känns som att allt är utom min kontroll är det skönt att lite ”veta” vad som kommer att hända. Det blir lite som ett sätt att få kontroll över situationen.

Om jag är t.ex. på en fest och funderar på att gå hem, kan jag inte bara gå utan måste vänta tills klockan är jämnt eller halv, kvart i eller kvart över. Att gå tjugo i känns helt fel. Om jag går jämnt eller halv är det lätt att komma ihåg när jag startat hemåt.

Jag är annars ingen frenetisk städare, och skäms otroligt över att jag är ”dålig” på att städa, men jag byter handdukar i badrummet ofta. Det här beror på att jag tvättar de små handdukarna ofta. Tvätta tycker jag om att göra, men är inget fan av att städa.

Jag gillar inte när folk jag inte känner skriver ”Hej Fredrica!” i mejl. Åtminstone inte i det första mejlet de skickar till mig. Om vi sedan skriver 10 mejl åt varandra är det mera okej. Jag antar att jag vill behålla något slags distans och sakta närma mig folk. Vilket jag tycker måste vara okej.

Jag har lättare att ringa och prata i telefon om jag får prata finska. Svenska är mitt modersmål, och jag lärde mig finska först i samband med skolan. Jag antar att det här har något med att det inte blir lika personligt och nära om jag pratar finska. För några månader sen hatade jag att överhuvudtaget ringa, men jobbet har kbt:at mig i det här så nu går det oftast helt okej.

Jag gillar inte nöjesfält. Jag kan inte ens gunga i en vanlig gunga utan att må illa. Min sambo gillar inte heller sånt här så det har inte varit något problem för oss.

Jag har haft hjärnskakning två gånger. Det här har inget med nöjesfält att göra, men ena gången faktiskt med en gunga. Den gången föll jag med huvudet före ur en gunga och slog i träunderlaget ganska ordentligt. Jag var fyra år gammal och vi var och hälsade på släktingar i Vasa. Resten av vistelsen var jag i stort sett sängliggande. Det var inte roligt. Den andra gången föll jag på skolgården när vi lekte på isen. Det här var i förskolan, alltså var jag sex år gammal.

Jag har mopedkörkort. Och vanligt b-körkort också men det tror jag att ni redan vet.

Jag tycker inte om min egen sångröst. Alltså, jag vet att jag sjunger rent och att jag har ett ganska brett röstomfång. Men jag tycker inte om hur min röst låter. Ni kan ju lyssna på min senaste youtubevideo och avgöra själva:

Men fast jag inte tycker om min egen röst älskar jag att sjunga och kommer nog inte att sluta med det. Snarare sporrar det här mig att öva mycket och utveckla mitt sjungande. Min röst kan jag inte ändra så mycket på, men klangen kan jag utveckla.

Jag googlade 10 saker ni inte visste om mig för att se vad andra skrivit i sådana här inlägg. Jag är just nu extremt trött p.g.a. jobbyte och därmed inte mitt kreativaste jag heller. Därför är det helt tacksamt med färdiga bloggrubriker, så tack Malin för den här utmaningen!

#30bloggämnen

Avbrott, Avslappning, Skoj, Tillbakablick

Glada Wappen!

Ja, då var den dagen här igen. Wappen, valborg, vad man nu vill kalla det. Jag är hemma! Efter nästan ett dygns resande var det härligt att äntligen komma hem. Här är så lugnt. 😀 Egentligen skulle jag vara i Raumo nu redan, men som ni vet var jag i Sri Lanka förra veckan så jag är hemma idag och far till Raumo och mina vänner i morgon istället.

Hos oss blir det nog bara att ta det lugnt, jag är så glad att få vara hemma med mitt eget kök, och att kunna dricka kranvatten ❤️. Kanske grillar vi, men jag tänker inte stressa över att jag inte firar wappen så jättemycket i år. Jag var på vårdis i Åbo alla år från 2008 (kanske 2007 till och med?) till 2015, så det är jag färdig med. Kanske ska jag kolla på sången från Åbo, men annars blir det nog lugnt. Jag har insett att det är okej att inte göra så stor grej av alla helger om man inte orkar. Det kommer nya storhelger hela tiden, och om man känner för det kan man ju fira en helt vanlig onsdag också.

Senare i veckan kommer det lite bilder och tankar kring min Sri Lanka-resa, men jag måste få vänja mig vid finska tiden och att vara hemma först. Glada wappen på er och så hörs vi senare i veckan!


En snapchatbild från förra året. Den rosa hårfärgen är ett filter.
Skoj, Youtube

En ätbar stressleksak

Slime är överallt nu för tiden, och åtminstone jag tycker det är tillfredställande både att titta på någon som klämmer på slime- och att själv klämma på det. Därför bestämde jag mig för att också testa att göra eget slime i en youtubevideo. Jag bestämde mig för att göra sådant slime som går att äta, med marshmallows som huvudingrediens. Ni kan ju kolla hur det gick för mig i videon nedanför. Prenumerera gärna på min kanal om du inte redan gör det!

Går att äta!

Allmänt, Ekonomi, Loppis, Skoj

Min muminpappa blev publicerad

Igår gick jag för skojs skull runt i två loppisar i Hagalund här i Esbo. På den ena fanns en lite mindre trevlig mumin…pappa? Usch säger jag bara. Men den passade bra i bloggen paskat kirppislöydöt så jag mejlade dit den och den blev publicerad. Det var ju lite roligt. Den här bloggen är himla underhållande och man behöver egentligen inte förstå så mycket finska för att hänga med, om det nu är ett problem.  Jag är annars ganska duktig på att fynda på loppis, har lite blivit tvungen till det då jag aldrig haft jättemycket pengar. Kanske jag plitar ihop ett inlägg om detta i något skede.

Lite random inlägg, men hoppas ni gillade det!

Den här mumin…pappan? kan bli din för bara 2 euro!
Allmänt, Bloggande, Humor, Skoj, Tillbakablick

#tbt fniss

Som ni säkert vet har jag bloggat ganska länge, jag tror jag haft fyra eller fem bloggar totalt. Den jag hade på papper var nog den som höll längst, där bloggade jag sporadiskt i flera år. Jag flirtade lite med ratata där i början av 2013 men hittade till wordpress i slutet av 2014. (De äldsta inläggen från 2014 har jag tagit bort, eftersom jag ville att denna blogg skulle ha ett visst tema) Den här bloggen är dock (enligt mig) den mest lyckade och konsistenta bloggen jag haft. Jag hoppas att jag ska ha samma inspiration till att blogga också i fortsättningen. Jag vill gärna att publiken till denna blogg blir större, för jag vill sprida kunskap om konsekvenser av långvarig stress, och psykisk ohälsa överlag.

Men nu till det som det här inlägget egentligen ska handla om. När jag startade min första blogg (har inte hittat nånting äldre än det här, och tur är väl det) gick jag i åttan. Antagligen hade jag hört om Blondinbellas blogg och ville själv prova på bloggandet. Jag skrev kanske inte så väldigt innehållsrika inlägg och jag trodde väl jag var tuff när jag skrev ”på talspråk”. Allt handlade i princip om skolan, vilket i stora delar var mitt liv på den tiden. Tilläggas kan att jag tyckte om att gå i högstadiet, jag hade bra kompisar och duktiga utbildade lärare (till skillnad från lågstadiet, men det är en annan historia). Nedan ser ni ett axplock från min gamla blogg. Vi kan ju konstatera att det inte är så konstigt att jag inte blev nån storbloggare i högstadiet. Och att mitt språk, även om det inte direkt är akademiskt nu heller, är en aning bättre. Åtminstone försöker jag inte lika medvetet vara cool som då. Jag bjuder på dagens skratt!

gammal-blogg
Kanske jag borde döpa om den här bloggen till Fredricas bloggis? Nåja, det kunde ju ha varit bloggiizz också.

Jag kom faktiskt in på den här bloggen, när jag testade med ett lösenord jag minns att jag ofta hade under den här tiden, så nu finns den inte kvar. Det hade inte varit hela världen om den inte gått att radera, men jag tycker inte att den här bloggen ger världen så mycket så jag valde att ta bort den. Men vi kan ju skratta åt ovanstående bild ändå, alla förutom ett av mina inlägg syns nämligen där!

Allmänt, Skoj, Stress, Utmattningssyndrom

Hur kan en soffa heta Henkilökunta? 

Jag och sambon var på Ikea häromdagen. Vår soffa som vi köpte på Ekotori för 24 euro börjar säga upp kontraktet, och vi ska så småningom skaffa en ny.

Så vi gick runt och tittade på soffor och jämförde bekvämlighet och tyger. N ville att jag skulle känna på tyget på en av sofforna som satt fast i väggen, och jag kände på den. På Ikea har de ju de där stora lapparna med namnen på möblerna, och jag såg att det stod Henkilökunta (personal på finska) på den där lappen. Jag tyckte nu att det var ett lite konstigt namn på en soffa men tänkte inte desto mera på det.

Så gick vi vidare och kollade på flera soffor, tills jag satt i en soffa, och såg att den också hette Henkilökunta. Men inte kan nu två soffor ha samma namn? tänkte jag, innan jag märkte att det inte var soffans namn, utan något slags anvisning i hur man tar kontakt med personalen. Därav den gula lappen med texten Henkilökunta på. Vad de här sofforna på riktigt hette minns jag inte, men Henkilökunta var det inte.

Här fick ni en lite roligare text som omväxling, om hur en trött hjärna kan fungera ibland. Jag tänkte att den här bloggen kanske behövde det.

Vår soffa används så mycket nu när jag är utbränd, att den numera heter Henkilökunta.