Bloggande, Jobb, Kreativitet, Min YouTubekanal, Musik, Youtube

Jag har ju en YouTubekanal också

Ja, det är sant. Jag har ju en YouTubekanal där det tidigare har kommit en (musikrelaterad) video i veckan. Nu kom det inte en enda video i september, och då kan man ju tro att jag skulle ha gett upp det här med YouTube. Men så är inte fallet, och i den här videon förklarar jag mera ingående om varför det inte kommit upp något på kanalen, samt berättar lite mera om vad jag tänker göra med kanalen i fortsättningen av 2018.

Ni som läser bloggen vet ju lite vad som har hänt den senaste tiden, men alla som ser mina videor läser inte bloggen. Och andra vägen också, alla som läser bloggen ser inte på mina videor, och därför kan det vara bra att meddela på båda kanalerna vad som är i görningen. Jag brukar ju göra reklam för alla videor här på min hemsida och blogg, men det här kommer att ändras lite i framtiden. Mera info om det här hittar ni i videon ovanför. Där berättar jag nämligen att ni i fortsättningen med fördel kan prenumerera på min kanal så ni inte missar när jag laddar upp nytt.

Och medan ni väntar på nytt material till kanalen kan ni ju passa på att titta på några av mina äldre videor, t.ex. på de här:

Annonser
Bloggande, Depression, Funderingar, Hopplöshet, Skam, Stress, Symptom, Tillbakablick, Utmattningssyndrom

Vi har en lång väg kvar

För två veckor sen läste jag i Hbl att Touko Aalto drabbats av utmattning och att han därför är sjukskriven nu. Det är ju förstås inga roliga nyheter och jag hoppas att han får tid och möjlighet till vila så att han kan få må bättre snart.

Men jag blir så irriterad av formuleringarna i artikeln eller vad man nu ska kalla den. Redan i rubriken hittar jag en grej jag stör mig enormt på. Rubriken är ”Aalto utmattad- sjukskriver sig”. Det är formuleringen ”sjukskriver sig” som får mig att se rött. För det är inte så det går till. Man sjukskriver inte sig själv. Inte ens fast man har en vanlig förkylning- då sjukanmäler man sig från jobbet eller studierna. Det är läkare som sjukskriver- och det är inte alltid så lätt att få läkartid i det här landet. Nu har ju säkert Aalto råd med privatläkarvård eller får det betalt av jobbet, men för oss som inte har det är det verkligen inte ”så där bara” att ”sjukskriva sig”. För mig tog det två månader från mitt första telefonsamtal till att jag blev sjukskriven- av en läkare.

Det andra som stör mig är att utmattning inte är en egen diagnos i Finland, eller var det inte sist jag kollade. Min terapeut hade inte heller hört att utmattningssyndrom skulle ha fått eget diagnosnummer ännu, så jag tror inte att det har ändrats sen tidigare i år. Aalto kan alltså inte ha blivit sjukskriven för utmattning i Finland. Diagnosen här är depression eller ångest eller båda två. Jag personligen tycker ju att det borde vara en egen diagnos eftersom det finns vissa saker som är olika om man har depression eller om man har utmattningssyndrom. Men nu är det inte så och då börjar man ju fundera på vilken diagnos Aalto faktiskt fått. Högst antagligen depression. Varför spelar den här omskrivningen någon roll då? Jo för att det förstärker stigmat kring folk som har depression eller ångest. Det markerar att det är lite pinsamt att bli sjukskriven för det, så vi skriver utmattning istället. Depression är förresten den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Finland. Väldigt många pinsamma människor i det här landet tydligen.

Det tredje jag stör mig på är funderingarna om när han ska börja jobba igen. Redan i ingressen står det att det är oklart när han kommer tillbaka. Alltså jag blir så arg. Inte sitter man och funderar när en som fått hjärtattack ska börja jobba igen, och har man fått utmattning betyder det högst sannolikt att ens jobb inte är helt hälsosamt. Inte kanske det första man vill tänka på när man ska fokusera på sin återhämtning. Och inte vill man riktigt tillbaka till det liv som gjorde en sjuk. Det här med att folk tjatar om jobb var en sak som jag upplevde väldigt ofta under min depressionssjukskrivning. (Jag hade i praktiken både utmattning och depression, men man kan som sagt inte bli sjukskriven för utmattning i Finland.) Folk ville HELA TIDEN veta när jag skulle studera och/eller jobba igen. Och som om jag inte skulle ha skämts tillräckligt som det var, så började jag åtminstone skämmas då. Speciellt som jag länge inte hade någon aning om när jag skulle klara av studier eller jobb igen. Det går liksom inte att veta hur lång sjukledighet man kommer att behöva. Och jobb ska inte vara hela ens liv.

Nej, han sjukskriver sig inte. Och det är ganska självklart att man inte vet hur länge han kommer att vara borta från jobbet.

Nu är jag ju medveten om att det knappast är journalisten som skrivit det här som är skyldig till omskrivningarna, pratet om utmattning kommer säkert från någon pressansvarig och sedan har journalisten bara citerat. Knappast menade hen heller något illa med formuleringen att Aalto sjukskriver sig- men det visar ju så tydligt på att folk inte har någon aning om vad det innebär att drabbas av utmattning eller depression- och att stigmat fortfarande finns kvar. Och att vi har en lång väg kvar innan folk har ens en lite realistisk uppfattning om det. Och språk är makt! Fortsätter man att tala nedsättande och undvikande om folk med psykisk ohälsa kommer man att fortsätta se ner på sådana människor. Kunskap om det här behöver spridas. Och bland annat därför bloggar jag!

I morgon blir min blogg två år gammal! Grattis bloggen! Jag tror inte det kommer något jubileumsinlägg då den här månaden varit minst sagt omtumlande och jag behöver vila. Men om ni vill ge bloggen en födelsedagspresent kan ni ju gilla min facebooksida! Klicka på bilden nedanför så kommer ni dit:

Facebookbild.JPG

Bloggande, Funderingar, Jobb, Min YouTubekanal, Musik, Sång, Trötthet, Utmattningssyndrom

Vad händer med bloggen och YouTube nu?

Stort tack för reaktionerna på mitt inlägg om min hundrädsla! Jag var livrädd för att få en massa oförstående kommentarer om att jag är så konstig, men kommenterarna jag fick var stöttande och igenkännande. Något som jag i det här fallet behöver, då det många gånger känts som att jag är den enda i hela världen som är rädd för hundar.

Det kom inget inlägg här igår, och det har sina orsaker. Jag har ”tagit semester” nu, då jag ju börjar jobba om en vecka. Det här jobbet kommer säkert att påverka hur mycket jag bloggar och youtubar på sommaren. Eftersom det här är mitt första heltidsjobb på en lång tid kommer jag helt säkert att vara väldigt trött de första veckorna. Bloggen och YouTube (faktiskt YouTube nu mera på senare tid) är ändå viktiga för mig så jag vill inte sluta med dem, men kommer att ordna publicerandet på lite annat sätt än tidigare, och det här gör jag för att inte bli utmattad på nytt. Får hoppas att jobbet är värt det, men det kommer jag att fundera vidare på senare.

I videon nedanför förklarar jag mera, så om du gillar bloggen och/eller min YouTubekanal rekommenderar jag att du kollar in den. Då vet du vad du kan förvänta dig härifrån på sommaren. Mycket musik blir det, bara jag får igång inspelningarna!

I tisdags var jag igen och spelade in en del sånger. Får se hur mycket jag hinner vara i studion nu på sommaren. Förhoppningsvis åtminstone någon gång per månad. 
Avbrott, Avslappning, Bloggande, Resa

Semester

Hälsningar från Sri Lanka! Jag är här lite random med en familjemedlem den här veckan. Så jag får åtminstone en vecka sommar i år också. Förra året fick jag fyra dagar, i Barcelona i augusti då sommaren var så dålig där hemma. Jag har påbörjat blogginlägg men jag tror de får vänta till nästa vecka med publiceringen, så det blir också bloggsemester för mig den här veckan. Ska nog mest ta det lugnt så jag orkar bra på sommarjobbet sen!

Om ni saknar mig kan ni ju följa mig på instagram! Vet inte hur aktiv jag kommer att vara där men uppdaterar säkert lite nu och då. För bloggens del hörs vi igen nästa vecka!

Bloggande, Depression, Funderingar, Identitetssökande, Kreativitet, Panikångest, Respekt, Skam, Stress, Tillbakablick, Utmattningssyndrom

Att få lön för mödan

Igår fick jag min första blogglön. Jag skrev ett inlägg i samarbete med Kyrkans samtalstjänst och igår fanns lönen på mitt konto. Och det var ett bra sätt att avsluta februari på. Februari 2018 går inte till historien som min bästa månad precis, med all sjukdom som förekommit.

Den här blogglönen betyder väldigt mycket för mig. Också om det skulle bli den enda blogglönen jag nånsin får. Det är inte bara pengar, utan en bekräftelse på att det jag skriver är värt nånting också för någon annan. Att min blogg är viktig. Det gör i och för sig era fina kommentarer också! Allt här i världen går trots allt inte att mäta i pengar. Även om inlägget inte tog så jättelänge för mig att skriva så är det ju verkligen många timmars arbete bakom bloggen hittills. Jag hoppas ju förstås att just det här inlägget hade en sån effekt att någon som mår dåligt vågade söka hjälp. Och att jag kan tjäna lite pengar på något jag startat själv känns väldigt bra. Jag har ju dessutom länge trott att ingen kommer att vilja samarbeta med mig då jag inte är 100 % positiv i alla lägen. Men vet ni vad, livet är inte 100 % positivt och jag tror vi mår dåligt av att försöka låtsas som det. Åtminstone jag gör det. För tro mig, jag har testat.

Den här lönen är min första lön sen våren 2015 och den ger mig liiite hopp om att det kanske inte är helt kört för mig ändå. Att jag kanske kommer att kunna få ett jobb i framtiden trots att jag varit utbränd. Jag har ändå lärt mig enormt av den erfarenheten även om det nog har varit bland det värsta jag nånsin varit med om. En av orsakerna till att jag sökte hjälp så sent var ju för att jag trodde att sen om jag blir sjukskriven så kommer jag aldrig mera att kunna bli anställd. Att min utmattning på något sätt skulle vara oförlåtlig. Som om det ens skulle vara något att förlåta. Inte ber man om ursäkt för att man bröt benet heller. Men jag såg min utmattning som att jag hade gjort bort mig.

Jag firade lönen genom att tillåta mig själv att ta det lugnt igår och sedan bjöd jag sambon på Burger King. Jag fick dessutom veta att jag har ledigt veckoslut (skulle ha haft en kurs på fredag kväll och lördag) och dagens deadline blev uppskjuten till nästa vecka. Det känns skönt, för den stressade mig ganska ordentligt. På grund av den sega migränen jag hade förra veckan fick jag ju inte mycket gjort då jag hade tänkt göra det, och om jag hade behövt lämna in det idag skulle jag inte ha kunnat göra uppgiften ordentligt. Men nu hinner jag skriva den ordentligt i lugn och ro.

Jag kommer att fortsätta blogga så länge jag har ett behov för det och så länge det ger mig något, varesig jag får lön för det eller inte, och jag hoppas ni hänger med. Tycker ni om det jag skriver får ni gärna gilla min facebooksida också!

IMG_7293.JPG
Februari 2017. Jag skulle nog ha varit så här förvånad om någon sagt åt mig att jag ett år senare skulle ha tjänat pengar på min blogg. Och säkert också över att jag vågat publicera den här bilden.
Och jag finns på det nya Vero. Om ni också har ett konto kan ni ju följa/connecta med mig. Jag har inte bekantat mig med appen ännu men skaffade den nu då jag säkert får det gratis. Känns lite onödigt att eventuellt behöva betala för sociala medier. Men det här är säkert ett trick för att få folk att börja använda det. 
Bloggande, Depression, Funderingar, Identitetssökande, Kreativitet, Lista, Musik, Panikångest, Psykoterapi, Social media, Stress, Svenskfinland, Symptom, Tillbakablick, Utmattningssyndrom, Youtube

Jag som bloggare

Förra veckan hittade jag en intressant lista hos Fina Christina, som handlar om bloggande. Jag såg att Emma Järnström också fyllt i listan, och det var roligt att läsa bådas inlägg. Jag gillar verkligen bloggandet och tänkte därför berätta lite mer om mitt bloggande genom att fylla i den här listan. Hoppas ni gillar den!

Vad fick dig att börja blogga? Våren 2016 då jag var sjukskriven skrev jag något om utmattningssyndrom på min instagram, och bilden blev gillad av ett konto som hette ungvuxen.se. Jag blev naturligtvis nyfiken på den här hemsidan och gick in och kollade vad den handlade om. Hemsidan (som fortfarande finns kvar men inte uppdateras längre) handlade om att sprida kunskap och minska stigmat kring stressrelaterad psykisk ohälsa hos unga vuxna. Jag märkte att de hade en bloggportal och blev lite nyfiken på att börja blogga kring det här. Jag hade funderat på att blogga men skulle nog inte ha vågat starta blogg om utmattning i eget namn på den här tiden. Så jag kontaktade dem och fick en blogg via deras sida. Jag bloggade en månad på ungvuxen.se och sen när sidan skulle läggas ner var jag redan biten av bloggflugan och började blogga på egen domän. Bloggen hette då fredricasblogg.com men eftersom jag ju redan hade den här domänen för mina musikprojekt (fredricanyman.com) och den här hemsidan inte uppdaterades så ofta, flyttade jag bloggen hit i februari 2017. Jag tänkte som så att flera hittar till mina musikprojekt om bloggen och allt finns på samma ställe.

IMG_5007.JPG
Så här såg min gamla bloggheader ut.

Hur länge har du bloggat? Den här bloggen har funnits sedan september 2016, (eller ja, fredricasblogg.com till januari 2017, men alla inlägg finns här) d.v.s. ett och ett halvt år i slutet av mars. Jag har haft tidigare bloggar men har nog inte identifierat mig som bloggare innan jag skrev den här bloggen.

Beskriv din blogg. Vilket är bloggens huvudämne t.ex.? Psykisk (o)hälsa i form av utmattning, depression och panikångest hos unga vuxna. Jag var 23 när jag blev sjukskriven för utmattning och hade i princip aldrig hört om någon så ung som blivit utbränd. Samtidigt förstod jag att det måste vara ganska vanligt, med tanke på alla förväntningar och krav som samhället ställer på unga vuxna idag. Så lite mina egna erfarenheter och allmän kunskap kring psykisk (o)hälsa.

Hur ofta uppdaterar du bloggen? Jag publicerar i huvudsak två gånger i veckan, av flera anledningar. Dels för att min huvudsyssla utanför bloggen och musiken är att skriva gradu. Det blir alltså mycket skrivande hur jag än gör. Dessutom vet jag hur hemsk en utmattning kan vara och jag vill helst undvika att hamna i den situationen på nytt. Därför begränsar jag det till två huvudsakliga inlägg i veckan. Listor som den här brukar vara extra inlägg och jag delar mina youtubeklipp här också, så ibland blir det fyra inlägg per vecka. Men huvudregeln är två ”vanliga” inlägg och ett youtubeinlägg. Ja, jag har en youtubekanal. Där pratar jag musik och musicerar. Om du blev nyfiken hittar du min kanal här.

Vilket först, bilder eller text? Min blogg är nog till största delen text även om jag också gillar att fota. Är ni intresserade av de bilder jag tar kan ni ju följa mig på instagram. Jag lägger ju inte upp allt jag fotar men en del.

Varifrån får du inspiration till dina inlägg? Mitt liv och intryck jag får lite härifrån och därifrån. Terapin. Vården överlag och musiken jag lyssnar på, skriver själv och spelar in.

Bloggar du helst på morgonen, på dagen eller på kvällen? Alltså jag vet inte riktigt. Jag skriver när jag känner för det och publicerar under de bestämda tidpunkterna. När jag tänker efter blir det kanske mest på kvällarna, men om jag får en pangidé när jag sitter på tåget skriver jag upp den i WordPressappen, och skriver några nyckelord så jag ska komma ihåg mina tankar till när jag har bättre med tid att skriva hela inlägget. En sak som är lite speciell med mitt bloggande är att rubrikerna ofta kommer först i mitt idéskede, och sedan resten av texten. När det gäller uppsatsskrivande och youtubevideor är rubriksättningen oftast det svåraste i hela processen.

Hur ofta gör du något för bloggen, som fotar, planerar och skriver inlägg, svarar på kommentarer t.ex.? Varje dag gör jag åtminstone något för bloggen. Men jag ser till att ta paus ifall det inte känns roligt. Ibland kan en dags paus från bloggfunderingar verkligen vara bra för att inspirationen ska komma tillbaka.

Läser du andra bloggar? Vilken sorts stil? Jag läser en del andra bloggar ja. Jag var faktiskt inte så aktiv bloggläsare förrän jag själv började blogga. Nu följer jag nog en del bloggar på bloglovin. Jag gillar bloggare som inte bara skriver att det är så roligt när fåglarna kvittrar och solen skiner, men jag orkar inte riktigt läsa bloggar som har liknande ämnen som min blogg.

Vilka saker fångar ditt intresse och får dig att stanna kvar och läsa andra bloggar? Intressanta ämnen förstås.

De tre bästa sakerna med att blogga? Min blogg har spelat en stor roll i min förståelse kring vem jag är och hur mina sjukdomar påverkar mig. Jag är helt säker på att jag inte hade förstått att jag faktiskt var (och är) sjuk om jag inte börjat blogga. Åtminstone hade det tagit längre tid. Sen är ju feedbacken jag får från er läsare guld värd. Tack för att ni gillar, kommenterar och delar mina inlägg! Och känslan av att sysselsätta sig själv, även om det mest är en hobby, är också fin.

Och de tre sämsta sakerna? Inte är det roligt att få sina problem förminskade eller att bli idiotförklarad i kommentarerna. Som tur har det här inte hänt många gånger och de gånger det hänt har jag ändå märkt av brister i kommentarerna, till exempel språkfel eller sakfel. Men jag har ju makten över vilka kommentarer som visas, och om du kallar mig för idiot eller skriver att jag bara ska rycka upp mig och bita ihop om jag mår dåligt, då kan jag garantera att din kommentar inte blir publicerad. Jag har hört att jag är en nolla som ska sluta gnälla och överdriva hela mitt liv, jag behöver inte läsa det på bloggen också. Så alltså otrevliga kommentarer är väl det största minuset. Och sen är det också lite synd de gånger jag känt att jag skrivit ett riktigt pangbra inlägg och sen är det fyra som läser det. Oftast brukar mina aningar om vilka inlägg som kommer att läsas mycket stämma, men ibland har jag fel och då blir inlägg jag trott att ska gå hem inte så uppskattade som jag trodde. Eftersom jag är enormt självkritisk är det inte bara att ”dela på flera forum” då jag tror att jag stör på det viset. Sen kan bloggen ibland stressa ganska mycket. Jag har ett system för hur ofta jag vill publicera, och ibland har mindre inspiration och då kan det bli lite framtvingat.

För du dialog med dina läsare, alltså svarar du på alla kommentarer du får? Jag svarar på alla sakliga kommentarer, alltså de kommentarer jag släpper igenom och som ni ser här på bloggen. Det är sällan det kommer otrevliga kommentarer men det har alltså hänt.  Man måste inte hålla med om allt jag skriver här, men man kan ändå kommentera snällt fast det kanske finns något som man är av olik åsikt om. Så alltså, har man skrivit en saklig kommentar som har med inlägget att göra svarar jag på den. Det är alltid trevligare att få svar på sina kommentarer!

Har din blogg andra some-kanaler som t.ex. instagram och facebook? Jag har en facebooksida för bloggen, musiken och youtube. Den hittar ni här. På instagram skriver jag om mina absoluta favoritinlägg men varierar med annat också. Jag är ganska oregelbunden på instagram, när jag mår sämre publicerar jag i medeltal färre bilder då jag blir mycket mera självkritisk då.

Har du helst flera färdiga eller nästan färdiga inlägg eller skriver du hellre ett inlägg åt gången och postar det direkt? Allt är tidsinställt här. Jag är sån perfektionist så jag vill helst ha läst igenom texterna tusen gånger innan jag publicerar. Jag har nästan 100 utkast i utkastkorgen. De flesta utkasten blir aldrig publicerade, då jag har ganska höga krav på vad jag släpper ut i bloggen.

Bloggar du öppet, vet dina närmaste om bloggen eller försöker du hålla bloggen för dig själv? De flesta i min bekantskapskrets är medvetna om att jag bloggar. Men visst är det skillnad på hur mycket jag pratar om bloggen med olika personer. Med mina nära vänner pratar jag nog en del om bloggen men det finns också folk som jag aldrig skulle säga något om bloggen till om de inte först frågade. Människor som är missunsamma har jag märkt att man ska säga så lite om sina framgångar och motgångar till som möjligt.

Förtjänar du något på bloggandet eller får du t.ex. produkter att testa? Jag har hittills skrivit ett betalt inlägg, och det var inlägget om var man kan söka hjälp om man mår dåligt. Det här inlägget skulle jag ha skrivit också om jag inte varit sponsrad, så det var bara en bonus att jag fick betalt för det. Jag har också hållit en föreläsning om min utmattning och då fick jag lite grejer som tack för det, och dessutom lyssna på andra bloggare under det tillfället. Så jag har tjänat lite pengar, men jag skulle inte ännu kalla bloggen för deltidsjobb. Sen är jag också ganska noga med vem jag kan tänka mig att samarbeta med. Man blir inte lycklig av att köpa en ny klänning eller ett nytt läppstift, och därför finns det vissa företag jag inte vill samarbeta med. Jag tror att jag ska utveckla det här i ett blogginlägg.

Här föreläser jag. Min första föreläsning i egenskap av bloggare och inspiratör. December 2017.

Vilken är historien bakom ditt bloggnamn, eller finns det en historia? Jag heter så här. Jag har haft en massa smeknamn och internetnamn genom tiderna, och är helt ärligt lite trött på sånt när det gäller mig själv.  Jag försöker också tänka att om man gillar min blogg kommer man att komma ihåg mitt bloggnamn eller följa bloggen nånstans så man får veta när jag publicerar något. (Tips på var du kan följa mig om du inte redan gör det: facebook, bloglovin. WordPressbloggare kan också följa mig direkt via WordPress.) Jag vill inte heller att bloggen ska heta något med utmattning, depression eller panikångest för jag är så mycket mera än mina sjukdomar och jag vill helst inte leva med dem resten av mitt liv.

Vill du utveckla eller förändra något med bloggen? På vilket sätt? Jag skulle gärna få flera läsare. 2017 var ett jättebra år för bloggstatistiken och jag fick nya läsare nästan hela tiden, men nu har det lite stampat på stället. Samtidigt är jag rädd för att om jag fick väldigt många nya läsare kanske antalet hatkommentarer skulle öka, så jag är lite tudelad också här. Tycker ni att bloggen förtjänar mer uppmärksamhet kan ni ju förstås dela era favoritinlägg på valfritt sätt.

Tre tips till en blivande bloggare: Våga börja! Försök koncentrera dig på ett ämne, om du till exempel brinner för handarbete är det en bra idé att skriva mest om det, eftersom det märks vad du tycker om att skriva om. Och var dig själv! Jag märker ofta att de mest personliga inläggen är de som är de mest omtyckta.

Det var den listan! Hoppas ni lärde er något nytt och att ni gillade den, för den tog ganska länge att fylla i. Jag själv gillar att läsa såna här inlägg, för man lär sig ganska mycket om andras skrivprocesser, och de kan ofta se helt annorlunda ut än min. Om du tycker att listan var rolig kan du ju också fylla i den, och lämna en kommentar här när du gjort det så kan jag gå in och läsa den. Gå gärna in och läs Christinas och Emmas inlägg också!

Bloggande, Depression, Min YouTubekanal, Youtube

En studiovlogg och ny inspiration till youtube

I förra veckans video berättade jag att jag kommer att ha fredag som publiceringsdag på min youtubekanal, och här kommer alltså veckans video. Jag är helt otroligt nöjd att jag fattade beslutet att ha musik som huvudtema på kanalen, jag känner mig så mycket mera inspirerad nu. Och jag tycker att det syns i min senaste video. Tidigare försökte jag hoppa på youtubetrender (t.ex. har jag gjort en slimevideo) och jag kände mig mest fånig när jag höll på med det här, samtidigt som jag hade så svår depression så jag knappt vågade le i mina videor. Jag tänker inte försöka tvinga in mig i nån hyperaktiv roll då jag inte är sån mera (och aldrig egentligen varit det förr heller, men märkte när jag var 16 att folk gillar överspralliga och positiva personer, så jag ”blev” sån) men jag märker att jag har lättare att visa mig som jag är, när jag har ett ämne jag verkligen gillar.

Speciellt på youtube är det viktigt att göra något man verkligen tycker om, för det syns ganska fort om man bara slänger ihop något för att schemat ska rulla på som vanligt, eller om man är frånvarande på annat sätt. Det märks också i bloggen, men kanske inte riktigt lika tydligt. Men nu har jag kommit fram till att jag gör musikrelaterat på youtube (av den anledningen att man kan visa vad man håller på med= spela in när man sjunger och/eller spelar) och psykisk (o)hälsa här på bloggen. Så, nu finns det anledning att följa båda. Du kan börja med att prenumerera på min kanal här, och gilla min facebooksida här!

Min senaste video hittar du här:

IMG_9891.JPG
Mina inspirationshäften för bloggen och youtube. Speciellt youtubehäftet tycker jag blev bra, och det är också det som hittills varit mest i användning.