Depression, Hopplöshet, Panikångest, Rädsla, Stress

Nu kommer något hemskt att hända

Nu tycker jag att vi slutar skriva om nyåret. Åtminstone i den här bloggen. Jag har många inlägg på kommande om annat och därför tycker jag att det är roligt att skriva om annat igen. Hoppas ni också ser fram emot andra ämnen och texter. Och nu verkar ni vara tillbaka. Statistiken här på bloggen var låg vid jul och nyår, men det var väntat. Folk har annat för sig än att läsa bloggar då. Men nu tycks ni vara tillbaka igen, vad kul! Och nu till ämnet:

Jag har nämligen en tvångstanke som jag dragits med ganska länge. Tror den kom nånstans där när J gick bort. Den tanken är att om något går bra så måste jag vara förberedd på att snart händer det något hemskt.

Mitt liv har länge fungerat enligt det ”mönstret” att om jag är glad några dagar, så händer något hemskt ganska fort efteråt. Ett exempel på när den här regeln fick bekräftelse var 2016 då jag hade haft en solo”konsert” i en bar i Åbo, som gått helt okej med tanke på omständigheterna (svår depression som gjorde mig enormt självkritisk och rädd för att ge för mycket av mig själv), och dagen efter fick jag veta att en släkting gått bort. En släkting som haft ganska stor betydelse i mitt liv. Som jag brevväxlat med och funnit stöd hos.

Efter en ordentligt utmanande höst som faktiskt gått bra, var jag helt säker att det skulle hända något hemskt. Det kan ju inte gå bra för mig utan att jag ska straffas? Efter den stora prestationsveckan i december var jag helt säker på att något skulle hända med Maja eller huset. Inget hände ju, men sen när jag hämtat henne från skötarstället på juldagen och lämnat över ansvaret blev jag igen helt säker på att något hemskt kommer att hända.

Jag vet att om något hemskt ska hända, så kommer det att hända vare sig  jag är glad eller ledsen. Mina känslor styr inte vad som händer, men det känns lite som att om jag är orolig i förväg så är skrällen inte lika hemsk när den kommer. Lite som att jag kan säga ”jag VISSTE det” när det väl har hänt. Jag är väl rädd för att bli besviken. Sen är jag också en planeringsmänniska. Jag skulle så gärna planera hela mitt liv och sen leva enligt planen, men saker fungerar ju inte riktigt så och det är lite jobbigt. Jag tror det är kaoset jag har bakom mig som gjort mig till en sån här människa.

Jag vet att mitt liv inte följer ett mönster, att ingens liv egentligen gör det. Att allt som sker egentligen sker av slumpen. Men det är så svårt att släppa den där ångesten när man en gång lärt sig att den ”förhindrar det värsta”. Men det som den förhindrar på riktigt är att jag ska kunna känna glädje. Jag är livrädd för att vara glad. För vad händer om jag glömmer att vara rädd? Ens en sekund?

IMG_9818 - Copy

Annonser

4 reaktioner till “Nu kommer något hemskt att hända”

  1. Oavsett vad som händer kommer du aldrig att vara förberedd på det. Det går inte att ställa in sig på att något ska hända. Dom miljoner saker du tänker ska hända händer aldrig. Du kan inte styra över det. Tänk istället vad händer om du inte är glad?

    Gilla

  2. Jaa, det är ju svårt det där. För inte är ju alla dagar i ens liv superhärliga utan minsta bekymmer. Är ens majoritet det? Så det kommer ju alltid förr eller senare dagar som är lite sämre eller ibland mycket sämre. Men jag gissar att tanken om att man inte ska fokusera för mycket på saker som man inte kan påverka hjälper mig i alla fall 🙂 ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s